Frågor & Svar - Barn

Hur många barn har det som jag?

Du är inte ensam. Det finns nästan 30 000 barn som har en förälder i fängelse eller inom frivården. Det är Kriminalvården som räknat och då har de inte räknat med alla de barn som har en förälder i häkte. De har inte heller räknat de barn som har en bonusförälder eller ett syskon i fängelse. Så som du förstår är du långt ifrån ensam. På BUFFF finns det många som har liknande erfarenheter. Det kan kännas skönt att träffa andra som också har en familjemedlem i fängelse, häkte eller i frivård.

Många frågor och känslor

När en familjemedlem är i fängelse, häkte eller i frivård, så har man ofta många frågor som man vill ha svar på. Det är vanligt att barn beskriver för oss att det känns som det snurrar i huvudet, att de har tusen tankar och massa starka känslor som rusar runt i kroppen. Allt på en gång. När du inte får svar så är det lätt att försöka skapa en egen bild av vad som hänt. Kanske bygger du upp fantasier och då kan det hända att det känns värre än vad det är. Du har rätt att ställa frågor och att få svar! Ibland kan det kännas svårt att ställa frågor till de vuxna i familjen. Kanske ser du att de är ledsna, arga eller oroliga och du vill ta hänsyn till dem. Det kan vara svårt för vuxna att veta vad du undrar över om du inte frågar. Vuxna kan ta egen hjälp om de behöver.

Varför berättar de vuxna inte?

Varför får jag inte veta? Ibland är det så att de vuxna runt omkring inte törs berätta för barnen vad som hänt. De kanske är rädda för att du ska bli ledsen eller så är de så ledsna själva att de helt enkelt inte orkar. Ibland tror föräldrar att det är bättre om de inte berättar för barnen vad som hänt. Ibland är det så att de vuxna inte vet själva riktigt vad som hänt. Då vill de inte säga något förrän de vet säkert. Det här kan såklart kännas jättejobbigt, nästan som om ingen vill prata med en. Ofta vet man att något är fel, att något hänt, fast de vuxna låtsas att allt är som vanligt.

Det kan kännas ledsamt

Det kan kännas otäckt, sorgligt och ledsamt att veta att ens förälder är hos polisen eller i fängelset. Men det kan också kännas tryggt, skönt och lugnt att veta att någon tar hand om ens förälder. Alla känslor är okej och det är vanligt att man känner både och ibland. Hur man än känner så kan det vara skönt att veta lite om hur det ser ut och hur det fungerar på ett fängelse eller på ett häkte. Fråga gärna någon eller läs under frågan Hur är det i fängelset eller häktet?

Hur är det i fängelset eller häktet?

Alla som är häktade eller sitter i fängelse i Sverige har ett eget rum och en egen säng. De äter mat antingen tillsammans med andra eller på sitt rum. Det finns alltid personal som man kan få prata med och som hjälper till, de kallas för vårdare. Ofta finns ett gym så att man kan träna. På fängelser finns en skola, så de som vill kan lära sig olika saker. En bibliotekarie kommer till avdelningen och det finns böcker att läsa. Det finns också en sjuksyster om man blir sjuk. Det är ganska likt en skola förutom att man måste sova där och att man inte får gå hem eller kan ringa när man vill.

Jag såg när min förälder blev gripen

Det kan kännas väldigt otäckt att se på när polisen griper ens förälder. Kanske hände det också hemma i bostaden och då kan det kännas extra jobbig. Kanske tittade polisen i ditt rum bland dina personliga saker. Polisen tycker ofta själva att det är svårt att gå igenom barns rum, men tyvärr måste de göra det ibland om de måste leta efter något. Det kan vara bra att prata med någon om det.

Det finns besöksrum på häktet och fängelset

Det finns möjlighet att besöka sin förälder eller familjemedlem i fängelset och häktet, men det kan ta en stund innan föräldern får möjlighet att ta emot besök. Det är inte alla barn som vill besöka sin förälder. Det måste man inte, det är barnet som väljer.

Hur går det till när man besöker?

Först måste den som sitter i fängelse lämna in en ansökan om att de vill ha besök. Sedan måste också de som ska besöka skriva under och skicka in ett papper om att de vill komma. Det gör att det ibland tar lite tid innan du kan komma på besök. Vid fängelset eller häktet kommer du till en Central Vakt (kallas CV) som ser efter att du är inskriven som besök och kollar de vuxnas legitimationer. Först får du lägga dina saker i ett skåp som är låsbart. Sen läggs andra saker som ska med in på ett rullband. Sakerna går igenom en röntgen, som på en flygplats, om du varit där. Det ser lite olika ut men oftast får du gå igenom en metallbåge (en sådan som finns på flygplatser). Den kollar om du har metall i fickan eller i kläderna, och om du glömt nycklar eller mynt kommer den att pipa. Då tar oftast personalen och känner på plagget eller tar fram en mindre apparat (Garrett), som är som en scanner och för över kläderna. Efter det kommer du få gå in. Det ser lite olika ut och ibland kanske det finns ett litet väntrum innanför. Där finns sedan besöksrum. Det är inte samma rum som den du besöker bor i, utan ett särskilt rum för besök. Ibland har man tur och får ett lite större rum som är anpassat för barn. Men ibland så får man sitta i de vanliga besöksrummen. Ofta finns det ett litet bord och en soffa eller några stolar. (Fråga gärna personalen om de kan ta in en kortlek eller ett spel som ni kan använda) . När besökstiden är slut kommer oftast en vårdare och knackar på och säger att det är slut på besöket.

Får man ringa?

Din förälder kan få ringa till dig, men det kan ta ett tag innan det blir klart att få ringa just ditt nummer. När man är i häktet eller fängelset gör kriminalvården en säkerhetsprövning till de telefonnummer som ska ringas. Det är för att veta att numret går till just dig och inte till någon annan och att du faktiskt vill att din familjemedlem ringer dig. Det kan ju vara så att du inte vill eller orkar just nu och då har du rätt att säga det. Om din förälder eller familjemedlem flyttar mellan häkten och eller fängelse så kan det också ta lite tid innan han/hon får ringa igen, eftersom det görs en ny säkerhetsprövning varje gång. Ibland så får inte föräldern eller familjemedlemmen ringa till dig. Det kan bero på att åklagaren har bestämt, att innan utredningen är klar, så får inga telefonsamtal ske. Det kan också bero på att de vill skydda dig och din familj. De kanske inte vet än om det är bra för er att ha kontakt. Även om det kan kännas jobbigt så är det viktigt att Kriminalvården är noga när det gäller barn. Att de verkligen tar reda på att det är för barnets – ditt - bästa att ha kontakt.

Jag har inte gjort något fel.

Det är aldrig barns fel när en förälder hamnar i fängelse. Det är bara vuxna som kan ta ansvar för vad vuxna säger eller gör.

Vem kan jag prata med?

Ibland kan det kännas svårt att berätta, men kom ihåg att det inte är du som har gjort något fel. Du behöver heller aldrig berätta allt. Det kan räcka med att du berättar att din förälder eller ditt syskon är borta för att de har gjort något som de inte får. Det är därför som de måste vara i fängelset eller häktet. Om du vill berätta för dina kompisar så kan det vara bra att först fundera över vem du vill berätta för. Det kan vara svårt för någon som inte varit i samma situation att förstå. Det kan också vara bra att ta hjälp av en lärare eller skolsköterskan. Det är bra att någon på skolan veta vad som hänt. Då kan de förstå att du har mycket att tänka på just nu. Din lärare och skolsköterska får inte berätta för andra vad du berättar för dem, om du inte själv vill det förstås. Det gäller naturligtvis även oss på BUFFF om du vill ringa. KOM IHÅG ATT DU FÅR BERÄTTA FÖR VEM DU VILL. INGEN KAN BESTÄMMA ATT DU MÅSTE VARA TYST!

Vad är en fotboja?

Min mamma eller pappa har en fotboja, vad betyder det? Fotboja kan man få istället för att sitta i fängelse. Det kallas för frivård. När någon har fotboja kommer personal från Kriminalvården då och då för att se att den personen följer alla regler. Personalen gör också hembesök för att kolla att den som har fotboja är nykter och drogfri. Personen kanske också måste lämna både kissprov och utandningsprov. Personalen som kommer hem är inte klädda i uniform utan har vanliga kläder. Den som har fotboja måste följa bestämda tider och får inte lämna hemmet när som helst. Det innebär också att personen måste gå till frivården då och då för att träffa personal där. Om personen inte följer de regler som finns, så kan det bli så att han/hon får sitta i fängelse. Skulle det hända så finns alltid en plan för vem som ska ta hand om barnen. Det bestämmer man redan innan det bestäms om fotboja.

Min syster har fått boja, kan jag också ringa er?

Självklart är du välkommen att ringa eller komma till oss! Att ha ett syskon i fängelse eller häkte kan vara precis lika jobbigt som att ha en förälder där. Och det finns lika många frågor som behöver svar.

Jag vet inte om jag vill träffa min förälder. Vem frågar mig?

Som barn har du rätt till eget stöd och hjälp. Du har rätt att säga vad du tänker, tycker och vad du vill. Du har rätt att bli lyssnad på. Du har rätt att träffa dina föräldrar. Men om du inte vill träffa din förälder som sitter i fängelse, så har du har också rätt att säga nej.

Du har rätt att få veta.

Det här står i FN:s Barnkonvention som är ett avtal Sverige och många länder skrivit under. Barnkonventionen bestämmer att alla barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Barnets bästa ska alltid komma först. Du kan läsa mer om dina rättigheter här.

Det här är vad andra barn tycker är det jobbigaste med att ha en förälder eller syskon i fängelse:

Saknaden, att inte få träffas eller att inte ses lika ofta.
Rädslan och oron. Det känns overkligt.
Oro över vad som händer sedan. Tänk om min förälder eller syskon gör något dumt igen? Kommer allt bli bra igen?
Att hålla hemligt för vissa.
Blandade känslor, det går upp och ned. Ibland känns det bra och i nästa stund jättejobbigt.
Jobbigt att behöva ljuga för kompisar och hålla reda på vad man har sagt och till vem.
Oron över att klasskamrater googlar och läser på nätet och ser vad min förälder har gjort. Frustrationen över att inte kunna förklara och rätta till.
Rädslan att bli likadan. Att göra samma eller liknande snedsteg.
Att inte våga säga hur man har det.
Att det blir ombytta roller, man börjar ta hand om familjen och vuxna.